XXL-Tour Gamla Stan ( 51 stopp) + Quiz SEK 98:- Preview

Välkommen till GuideU och XXL Tour Gamla Stan , som också innehåller Quiz., Vi är övertygade om att vår app ger dig ett större och intressantare utbyte av ditt besök i Gamla Stan. Den här turen kommer att ta dig till alla våra stopp i Gamla stan. Du kommer att passera Stortorget som länge var Stockholms självklara centrum, och du kommer att få se de gamla gränderna och höra om allt spännande som har hänt där. Vi kommer också ta en titt på Stockholms viktiga handel under medeltiden, och på de många krogar i Gamla Stan som alla är flera hundra år gamla.

På tusentalet var Helgeandsholmen ett par skär i Norrström. Det är belagt att det redan i början av tusentalet fanns ett pålverk i Norrström som skulle göra det möjligt att förhindra att fientliga sjöfarare seglade in i Mälaren. Landytan var betydligt lägre då, och Norrström var segelbar. Det var denna försvarsanläggning som var den ursprungliga orsaken till att Stockholm grundades, och stockarna i pålverket kan möjligen ha givit Stockholm dess namn. Helgeandsholmen själv har fått sitt namn från Helgeandshuset, ett ålderdomshem och hospital som grundades mot slutet av 1200talet. Byggnaden stod kvar ända till 1604, men då hade verksamheten sedan länge flyttat till Franciskanernas gamla kloster på nuvarande Riddarholmen.

Under medeltiden hade också Johanniterorden under en period en byggnad på Helgeandsholmen. Efter reformationen tog diverse ekonomibyggnader till Slottet Tre Kronor plats på ön. Längst i norr fanns Yttre Norreport och stadens främsta försvarslinje mot fastlandet i norr. På Karl XI:s tid byggdes Kungliga hovstallet med plats för 200 hästar på Helgeandsholmen, och Hovstallet och dess verksamhet kom att dominera ön ända till slutet av 1800-talet då Hovstallet revs för att ge plats åt Riksdagshuset som vi kan se på ön än idag. På Riksplan framför Riksdagshuset följer gångvägarna genom gräsmattan Kungliga Hovstallets gamla väggar, och längst i nordost på Riksplan finns Hovstallets gamla foderkrubbor i marmor att beskåda.

Gå ut på Norrbro och gå mot Slottet

CC bilder

Stockholms slott är det officiella residenset för Kungen av Sverige, och också hovets hemvist. Lejonbacken är uppfarterna till den norra ingången, och den är uppkallad efter de två bronslejonen som gjutits av brons som tagits som krigsbyte från Helsingör. Slottet är byggt på platsen för borgen Tre Kronor som brann ner år 1697. Tre kronor hade sitt ursprung i tiden efter härjningen av Sigtuna år 1187. Traditionen tillskriver dock byggandet av det ursprungliga försvarstornet, kastalen, till Birger Jarl, och det stämmer också med den arkeologiska dateringen av kastalens grund till mitten av 1200-talet. Kastalen var ett runt torn med en diameter på 15 meter och en ursprunglig höjd på 25.Med tiden skulle den dock som kärntorn i borgen växa till hela 50 meter. Redan mot slutet av 1200-talet växte det till en komplett borg med ringmur och borggård. Det var dock först efter Gustav Vasas makttillträde år 1521 som borgen verkligen började växa till sig.

Under Gustav Vasas tid anlades en ny yttre försvarsmur anpassad för den nya tidens krigföring med krut och kanoner. Man anlade också en vallgrav och ett porthus med vindbrygga, samt en del andra tillbyggnader. Samtidigt som borgen byggdes ut revs en del byggnader runt omkring för att underlätta försvaret, och Gustav Vasa ville bland annat riva Storkyrkan, men han nöjde sig med att riva koret. Gustav Vasas andre son, Kung Johan III byggde om borgen till en modern renässansborg med ny kungsvåning, ny audienssal, ny rikssal och ny slottskyrka, och det var också nu anläggningen fick namnet Tre Kronor. Det nuvarande slottets norra länga, denna här vid Lejonbacken, byggdes ursprungligen av Nicodemus Tessin d.yd.y. som en del av Tre Kronor med start år 1692. Alltså bara fem år innan branden som ödelade det mesta av Tre Kronor.

Brandorsaken år 1697 kunde aldrig fastslås, men slottets brandmästare Sven Lindberg hade vid brandtillfället låtit sina två brandmän springa ärenden åt sin hustru. För detta regelbrott dömdes brandmästaren och den ena brandmannen ursprungligen till döden, medan den äldre brandmannen Anders Andersson bara dömdes till gatlopp för att han bara gjort som han var beordrad. De andras straff mildrades dock till gatlopp och straffarbete, medan Anders Andersson, som var en gammal man, dog av skadorna han fick under gatloppet. Efter branden kunde Tessin röja undan alla rester av Tre Kronor utom sin nya norra länga och därefter förverkliga sin vision för slottet som vi kan se än idag. Det finns konspirationsteoretiker som misstänker att det var han som anlade branden.

Grundmuren bakom Lejonbacken som bär upp norra längan är Tre Kronors gamla försvarsmur. Hörnen i norra längan är dessutom Tre Kronors hörntorn som murats in och blivit en del av den nya byggnaden.

Vänd till vänster och gå till slottets hörn.

Vid Skeppsbron alldeles nedanför den plats där Stockholms slotts nordöstra hörn finns idag låg Regalskeppet Vasa förtöjd den tionde augusti 1628, och härifrån kastade hon den dagen loss för sin snöpligt korta resa som slutade med att hon förliste utanför Beckholmen strax söder om Djurgården. Vasa hade byggts på Blasieholmen på andra sidan vattnet, och därefter dragits hit för att bestyckas och utrustas. Gustaf II Adolf hade låtit bygga Vasa som ett led i sin mer expansiva utrikespolitik, och han hade givit uppdraget till holländaren Henrik Hybertsson. Hon byggdes för att ha ett kanondäck, men kungen beordrade att man skulle bygga på ett andra kanondäck däröver eftersom han tänkte sig att huvuduppgiften skulle vara att bombardera de kuster där armén skulle landstiga, snarare än sjöstrid i traditionell mening. Vad skulle kunna gå fel?

När Vasa lämnade kajkanten vid Skeppsbron den där vackra sommardagen var kajerna fulla med tusentals åskådare, så väl stockholmare som utländska diplomater, som ville se det stora skeppet segla iväg. Den första etappen skulle gå till Vaxholm, och där var det meningen att besättningens familjer, som fått följa med den där första biten, skulle hoppa av. Fram till Vaxholm kom man nu aldrig, utan skeppet förliste utanför Beckholmen inför ögonen på alla åskådare, inklusive alla utländska sändebud som kunde rapportera om nesan till sina respektive regeringar.

Vädret var fint, det var nära till land, och det fanns gott om småbåtar som kunde rädda människor som hoppat i vattnet; därför överlevde de flesta av de ombordvarande vid olyckan. De flesta av de cirka 30 personer som omkom hade funnits under däck och blivit fångade. Under däck hade också viceamiral Erik Jönsson varit. När en kastvind hade fått Vasa att kränga till hade han rusat ner och börjat beordra besättningsmännen på kanondäcken att dra in kanonerna så att kanonportarna kunde stängas, och surra kanonerna ordentligt så att viken inte skulle förskjutas vid värre krängningar. Medan viceamiralen höll på att organisera all denna aktivitet kom just en värre krängning, och Vasa lutade så mycket att vatten började välla in genom de fortfarande öppna kanonportarna på nedre kanondäck. Amiral Jönsson insåg att det var klippt när han såg vattnet välla in och rusade mot trappan, han fick en trälucka i huvet på vägen upp, men han lyckades ta sig ut och överleva, så att han kunde berätta om det för eftervärlden.

Den 25:e augusti 1956 upptäcktes Vasa av Anders Franzén som letat efter henne ett tag. Ett komplicerat bärgningsprojekt ledde till att hon bröt vattenytan för första gången på 333 år den 24:e april 1961, och idag finns hon att beskåda på Vasamuseum på Djurgården.

Fortsätt mot nästa flygel och runda hörnet där. Gå upp för Slottsbacken, de kommande fyra stoppen finns längs Slottsbacken.

CC bild

Slottets trädgård ut mot Stockholms ström heter Logården. Varför den heter just Logården är inte känt, det finns två teorier som båda utgår från Slottet Tre Kronors gårdar. Den ena säger att det är en förvanskning av Lodgården, där ett lod är en benämning på en kanonkula, trädgården skulle alltså vara uppkallad efter en förvaringsplats för kanonkulor. Den andra teorin säger att den är uppkallad efter Tre Kronors Lejongården, en liten zoologisk trädgård där man hade stora kattdjur. När den först anlades här mellan flyglarna år 1798 kallades den Kungliga Slottsträdgården, och var av typen engelsk park. Det nuvarande utseendet med de två stora vattenspeglarna på sidorna har den haft sen 1930.

Östra längan av Slottet, som ligger innanför Logården innehåller de gamla kungliga bostäderna. På översta våningen ligger Prins Bertils våning, där Prins Bertil bodde till sin död 1997. Innan Prins Bertil Flyttade in var det Kung Gustav V:s våning.Våningen under kallas Prinsessan Sibyllas våning och är uppkallad efter den nuvarande Kung Carl XVI Gustafs mor. Hon flyttade hit från Haga Slott 1950 med barnen efter att hennes make dött. Hennes barn var de kända Hagasessorna och deras lillebror, som alltså skulle bli Sveriges nuvarande kung. Prinsessan Sibylla bodde i våningen till sin död 1972, och Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia bodde i lägenheten till de flyttade till Drottningholm 1981.

Logården och Östra längan vetter mot Slottets egen brygga där man kan ta emot prominenta gäster som anländer med båt, för att sen gå in i Slottet via Logården och den östra ingången.

CC bild

Slottsbacken kallades på medeltiden för Sanden och var ett sandigt område utan bebyggelse söder om slottet Tre Kronor. Namnet Slottsbacken finns dock belagt från år 1478. Från 1540-talet fram till det nuvarande slottet byggdes i början av 1700-talet fanns en vallgrav här.

På Slottsbacken 4 ligger Tessinska palatset, som är uppfört år 1694–1701 av Nicodemus Tessin d.y, som också ritade Slottet vid samma tid. Byggnaden är intressant eftersom den har samma gula färg som slottet hade från början, och som Tessin avsåg att det skulle ha eftersom han ansåg att den bäst framhävde dess estetiska kvalitéer. Slottets nuvarande bruna färg har kommit fram genom en ganska lång process som började med att slottet målades grått på 1800-talet. När den grå färgen oxiderade blev den allt mörkare och brunare, och när man målade om slottet på nytt på 1890-talet försökte man efterlikna den mörka oxiderade färgen, och målade slottet i en rödbrun färg som den blev allt brunare på grund av föroreningar. Denna bruna färg har man sen åter försökt efterlikna vid de efterföljande ommålningarna. På 1890-talet skrapade man också bort den oljefärg som skyddat fasadens sandstenspartier, vilket har skapat omfattande vittringsskador och nödvändiggjort de skyddsnät som kan ses på fasaden idag, utan
dem kan bitar av sandsten trilla ner i skallen på människor som står under.

Som ett led av det omfattande fasadrenoveringsprojekt som pågår sen 2011 planerar Riksantikvarieämbetet att öppna ett stenbrott på Gotland och en stenhuggarskola så att all söndervittrad gotländsk sandsten på slottet ska kunna återställas.

I den södra längan på slottet finns Rikssalen och Slottskyrkan. I Slottskyrkan har hovförsamlingen sina gudstjänster, och i Rikssalen hade Riksdagen sina möten till år 1834, och sitt årliga högtidliga öppnande till år 1974. Slottets södra fasad har en triumfbåge i mitten. Sen 1890-talet innehåller nischerna i fasaden en rad skulpturer, dels av betydelsefulla män som slottets arkitekt Nicodemus Tessin d.y och Carl von Linné, och dels de så kallade Enleveringsskulpturerna som av någon anledning föreställer kvinnor som förs bort mot sin vilja.

CC bild

Finska kyrkan är Finska Församlingens kyrka och sedan 1725 inhyst i en byggnad som tidigare hette Lilla Bollhuset eller Nya Bollhuset, uppfört 1653. Lilla Bollhuset uppfördes som ett annex till Stora Bollhuset som byggdes år 1627. Det var populariteten i bollsporten jeu de paume som gjorde det nödvändigt att ha ett bollhus med två separata hallar. 1662 användes Lilla Bollhuset för en rteaterföreställning, vilket gör det till Sveriges äldsta dokumenterade teaterlokal. Även Stora Bollhuset började några år senare användas för teateruppsättningar och år 1699 byggdes Stora Bollhuset om till teater.

Under teaterns tidiga historia i Sverige dominerades verksamheten av utländska teatergrupper som hyrdes in till Bollhuset, svenska amatörensembler förekom också i mindre utsträckning på scenerna. År 1737, alltså efter att Lilla Bollhuset blivit Finska Kyrkan, inrättades den Kungliga Svenska Skådeplatsen i Stora Bollhuset. Det var Sveriges första statliga teater, och det var också den första svenskspråkiga professionella teatern. Deras första pjäs, uppsatt i oktober 1737 var den Svenska Sprätthöken, en komedi av Carl Gyllenborg.

Kungliga Svenska Skådeplatsen var verksam till 1754, och därefter dominerades teatern i Stockholm åter av utländska ensembler. Gustaf III ville råda bot på detta och Stora Bollhuset blev hem för hans nya institutioner Operan och Kungliga baletten 1773, Dramatens scenskola 1787 och Dramaten 1788. Kort därefter, år 1793, revs Stora Bollhuset och all verksamhet flyttades till Gustaf III:s nya operahus, som låg på samma plats som det nuvarande operahuset.

Här på Slottsbacken finns också den 22 meter hög obelisk som uppfördes på uppdrag av Gustaf III år 1800 som tack för Stockholms borgerskaps insatser i Ryska kriget 1788-1790.

I Inskriptionen på latin, står det översatt:

Gustaf III beslöt efter återvunnen fred 1790, Gustaf IV Adolph uppreste 1799 detta minne af Stockholms borgerskaps trohet och nit under kriget.

CC bilder

Storkyrkan kallas ibland Sankt Nikolai kyrka och anses vara jämngammal med Stockholm, enligt traditionen grundades den ursprungliga träkyrkan på platsen av Birger Jarl år 1252. Första gången Storkyrkan nämns är dock i ett testamente från 1279 då en Johan Karlsson som ska avrättas för uppror mot Magnus Ladulås donerar en mark silver till Stockholms Stora Kyrka. Då hade Stockholm varit egen församling, utbruten från Solna, sen 1260, och kyrkan kallades ofta bykyrkan. De äldsta delarna av den nuvarande stenkyrkan invigdes dock år 1306, och därefter har kyrkan byggts ut i flera omgångar till den nuvarande femskeppiga formen. Tornet påbörjades år 1420, och senare på 1400-talet, år 1489 invigdes Storkyrkans berömda staty, sankt Göran och draken. Sten Sture den äldre lät uppföra statyn till minne av sin seger mot kung Kristian I, och symboliken går inte att ta miste på, men den är också en relikgömma med ben från flera olika helgon gömda i bröstkorgen.

Storkyrkan har dock inte blivit större vid alla ombyggnader, Gustav Vasa lät riva det östra koret för att få bättre skottläge från borgen Tre Kronors försvarsmurar, egentligen ville han riva hela kyrkan, Gustav Vasas reformation innebar också att kyrkan rensades på alla katolska dekorationer, som helgonbilder och liknande, papistisk vidskepelse som man sade, och Olaus Petri som genomförde förändringarna står än idag staty vid Storkyrkans östra ände och blickar ut över Slottsbacken.

Storkyrkan är en medeltida kyrka som en gång såg medeltida ut, men 1736–1742 ändrades exteriören till barockstil för att passa ihop med det då nybyggda slottet, och mot slutet av 1700-talet ändrades exteriören ytterligare för att harmonisera med Börshuset som byggdes vid Stortorget, och sen
dess har den sett ungefär likadan ut. Kyrkans inre andas dock fortfarande av kyrkans ursprungliga medeltida tegelgotik, inte minst för att teglet i pelarna i kyrkan blottades vid en renovering 1903–1908 för att återskapa den medeltida känslan.

Storkyrkan är idag biskopskyrka för biskopen i Stockholms stift. Stockholms stift bildades dock först 1942, så under det allra mesta av kyrkans historia ha det varit en vanlig församlingskyrka. Stockholms domkyrkoförsamling bildades först 1989, och först därefter har Storkyrkan börjat betraktas som en domkyrka, även om den formellt inte kallas det. Även om den inte varit domkyrka har den varit betydelsefull bland annat som kröningskyrka ändå från den första kröningen i kyrkan år 1336 av Magnus Eriksson till den sista kröningen i Sverige av Oskar II år 1873. Viss konkurrens från Uppsala Domkyrka har dock förekommit om kröningarna.

Vänd höger och gå in mellan Slottets korta flygel och den svängda byggnaden till Yttre borggården.

CC bilder

Yttre borggården är platsen för Högvaktens vaktavlösning. Ingången från Yttre borggården i slottets västra sida är slottets huvudingång, som används av alla höga dignitärer som ska besöka Kungen och hovet. Över ingången finns det fönster där kungafamiljen brukar stå och vinka på kungens födelsedag och liknande. Stockholms slott färdigställdes först på 1770-talet, trots att byggandet alltså började redan efter branden 1697, och trots att norra längan byggts redan 1692 på bara ett halvår. Kungafamiljen flyttade dock in i slottet 1754 trots att mycket invändigt arbete fanns kvar att göra. När de flyttade in i slottet hade de alltså bott i Wrangelska palatset på Riddarholmen i mer än ett halvsekel. Inte ens på 1770-talet var slottet helt färdigt så som det kan beskådas idag, de flesta skulpturerna har tillkommit på 1800-talet, och innan dess fanns det alltså fullt av tomma nischer i väggarna. Mot slutet av 1800-talet drog Kung Oscar II in diverse moderna bekvämligheter, som vattenledningar, elektricitet, telefon och centralvärme.

Västra längan som vetter mot yttre borggården innehåller gästvåningen där besökande utländska statschefer får bo, det är den översta våningen, och därunder finns ordenssalarna. Fram till 1949 fanns Högsta Domstolen där, och från början var det Riksrådets lokaler innan Gustaf III upplöste det år 1789.

På yttre borggården finns en staty över Kristina Gyllenstierna. Kristina var gift med den svenska riksföreståndare Sten Sture den yngre, men efter hans död 1520 valdes hon 26 år gammal i Uppsala till ny riksföreståndare. Sverige var då i uppror mot den nordiska unionskungen Kristian II, och Kristina blev alltså genom makttillträdet också upprorets ledare. Hon ledde försvaret av Stockholm mot Kristian II:s belägring av staden. Efter ett löfte om allmän amnesti kapitulerade hon dock Stockholm till kung Kristian den sjunde september 1520.

Efter att Kristian krönts till kung av Sverige i Storkyrkan bröt han dock sitt löfte och startade det som vi kallar Stockholms blodbad. Inga kvinnor avrättades i Stockholms blodbad, men upprorsledaren Kristina själv kan ha räddats av att hon svimmade när kung Kristian frågade om hon föredrog bålet eller att begravas levande. Hon levde i ytterligare 39 år till 1559, då hon dog 65 år gammal.

Fortsätt till motsatt hörn av borggården Gå ut mellan den andra svängda byggnaden, och Slottets nordvästra flygel, vid flygelns slut finns en trappa ned till Mynttorget, när du kommit ner för den går du rakt fram till Västerlånggatans början.

Här där Västerlånggatan mynnar ut på Mynttorget fanns en gång Inre Norreport, porten in till själva staden om man kom från norr. Det var vid Inre Norreport man betalade tull om man hade varor med sig som man ville sälja i staden. På 1500-talet flyttades platsen för stadens halshuggningar till Norreport, och avrättningsplatsen blev kvar där tills Norreport och Ringmuren revs under första halvan av 1600-talet och Mynttorget anlades.

Namnet Mynttorget tillkom först senare, och kommer av att Kungliga Myntverket anlades år 1796 på platsen för det nuvarande Ledamotshuset. Redan året efter, alltså 1607 brann slottet Tre Kronor, vilket fick delar av det Kungliga Kansliet att flytta in i Myntverket.

Funktionen som regeringskanslihus kom att förstärkas med tiden, och Sveriges Regeringskansli kom att finnas på platsen vid Mynttorget ända till 1981 då det flyttade till Rosenbad. Fasaden med kolonnerna som vetter mot Mynttorget är skapad på 1790-talet, men dagens Ledamotshus bakom denna fasad är byggt mellan 1922 och 1936 som kanslihus för Regeringen. Efter att Regeringen flyttade till Rosenbad har Byggnaden överförts till Riksdagen, och hyser lokaler för ledamöterna och diverse kontor.

I Stallbron som förbinder Helgeandsholmen med Gamla Stan finns den så kallade Rännarbanan, som är en gångtunnel som förbinder Riksdagshuset på Helgeandsholmen med Ledamotshuset i byggnadernas källarplan. Stallbron är byggd 1904 i samband med att Riksdagshuset byggdes, och har fått sitt namn efter den förra bron på platsen, som ledde ut till Kungliga Hovstallet som då låg på Helgeandsholmen. Bron ligger dock där den ursprungliga enda broförbindelsen från norr in i staden låg, då kallad Norrbro.

Västerlånggatan är Gamla stans främsta detaljhandelsstråk och en viktig samlingspunkt för turister. Liksom Österlånggatan låg den utanför den gamla muren, för att sedan bli en viktig genomfartsled inom den nya muren. När den fortfarande låg utanför muren förekom namnet Allmänningsgatan, och därefter har den varit känd som Stora Smedjegatan. Namnet Västerlånggatan har i olika äldre former förekommit sen 1500-talet.

Gå in i Klockgjutargränd fram till Brantingtorget

CC bild

Brantingtorget skapades i samband med att Kanslihusannexet, numera kallat Förvaltningshuset, byggdes med start 1945. Den tidigare bebyggelsen i kvarteret Cephalus, passande nog döpt efter en förvandlingens gud i grekisk mytologi, och tre andra kvarter revs för att ge plats åt nya kontorslokaler åt Regeringen. Den stora runda platsen i mitten fick namnet Brantingtorget efter Hjalmar Branting, svensk statsminister på 20-talet. All bebyggelse i det gamla kvarteret revs inte, byggnaderna mot Västerlånggatan och Storkyrkobrinken bevarades och integrerades i den nya byggnaden. De tre gränder som gått rakt igenom kvarteret, Klockgjutargränd, Kolmätargränd och Stenbastugränd har fått leva vidare i form av de tre ingångarnas till Brantingtorget. Detta var delvis en eftergift för de omfattande protester som förekom mot rivandet av bebyggelsen i kvarteret.Protesterna leddes av Vera Siöcrona, en färgstark person som rest i hela världen och som fått en egen visa av Evert Taube som heter Vera i Vintappargränd. Ur motståndet mot rivningen av kvarteret Cephalus bildade Vera Siöcrona sedermera Hembygdsföreningen Gamla Stan. På Brantingtorget finns statyn Morgon från 1962.

Fortsätt tvärs över Brantingtorget och gå ut på högra sidan. Följ gatan åt vänster till Bondeska palatset.

CC bild

Bondeska palatset stod klart 1673 och ritades av av Nicodemus Tessin d.ä. och Jean De la Vallée åt Gustaf Bonde. Familjen Bonde fick så småningom sälja huset på grund av försämrad ekonomi, och mellan 1731–1915 var huset Stockholms rådhus. Dessförinnan hade det varit hem åt både Svea Hovrätt och Kungliga Biblioteket, och idag är det Högsta domstolens säte. På Bondeska palatsets trappa misshandlades Axel von Fersen, en av Sveriges mest betydelsefulla adelsmän, militärer och politiker, samt en gång den franska drottningens älskare, till döds av en ilsken mobb år 1810. Dödsmisshandeln inträffade i samband med kronprins Kristian Augusts begravningsprocession.

Axel von Fersen hade aktivt verkat för att den störtade kung Gustaf IV Adolfs son Gustaf skulle ersätta kung Karl XIII , och när Kristian August dog blev von Fersen och hans syster Sophie anklagade för att ha förgiftat honom. När begravningståget kom in i Stockholm söderifrån blev Alex von Fersens vagn utsatt för stenkastning som blev så svår att von Fersen lämnade begravningståget och satte sig i säkerhet i porten i Hultgrenska Huset Stora Nygatan 1. Den platsen kändes dock för osäker, och försöket att istället hitta en säkrare fristad i Bondeska palatset slutade alltså med att han misshandlades till döds på trappan, bara några meter från vakterna.

Fortsätt längs den trafikerade gatan till nästa byggnad som är Riddarhuset, fortsätt därefter över bron till Riddarholmskyrkan.

CC bilder

Riddarhuset, eller Riddarhuspalatset som byggnaden egentligen heter färdigställdes 1674 och har sedan dess fungerat som den svenska adelns, eller ridderskapets, samlingslokal. Fram till riksdagsreformen 1866 fungerade byggnaden också som samlingsplats för Riksdagens adelsstånd. Byggnadsstilen är holländsk barock och statyerna på taket symboliserar de olika dygder som adeln såg som de viktigaste att leva upp till. Riddarhuspalatset och Riddarhustorget anlades efter att den stora branden 1625 då bland annat Stora och Lilla Nygatan, samt alltså Riddarhustorget
anlades. Idag har torget nästan försvunnit genom att en del av det blivit Riddarhusets trädgård, och resten har blivit en ganska tungt trafikerad trafikled, men en gång var det ett av Stockholms allra viktigaste torg.

Efter mordet på Kung Gustaf III piskades mördaren Jacob Johan Anckarström offentligt på tre av stadens torg, inklusive Riddarhustorget, innan han fördes bort till sin avrättning på Galgbacken. Anckarström var en adlig före detta armékapten från Vallentuna som sköt ihjäl kungen med metallskrot ut en pistol på en maskeradbal på Operan den 16:e mars 1792. Anckarström utförde mordet på uppdrag av en konspiration av adelsmän som var missnöjda med att kungen stärkt sin egen makt på adelns bekostnad, och avskaffat flera adelsprivilegier.

CC bilder

Riddarholmskyrkan är Stockholms äldsta ännu stående byggnad, den påbörjades år 1270. Ursprungligen var den klosterkyrka i det franciskanerkloster som låg på ön under medeltiden. Tornet tillkom efter reformationen på 1500-talet, och den nuvarande höga spiran i gjutjärn är byggd efter en brand på 1800-talet. De små tillbyggnaderna längs sidorna är de kungliga gravkapellen, de är byggda i olika epokers typiska byggstilar och vittnar om den långa tid då Riddarholmskyrkan varit de svenska kungarnas begravningskyrka. Magnus Ladulås som skapade Gråbrödraklostret på ön genom en donation begravdes i kyrkan år 1290, det var den första av de många kungliga gravsättningarna här. Riddarholmskyrkan är också ordenskyrka för Sveriges förnämsta statliga ordenssällskap, Serafimerorden. När en medlem i Serafimerorden avlider rings så kallad serafimerringning i Riddarholms-kyrkans kyrkklockor under en hel timme på begravningsdagen, och den avlidne serafimerriddarens vapensköld sätts upp på väggen i kyrkan. Det kan vara värt att gå in och titta på vapensköldarna, det finns många kända internationella namn bland dem såsom Napoleon, Otto von Bismarck, och Nelson Mandela.

Wrangelska palatset stod ursprungligen färdigt kring år 1630 och byggdes för Lars Eriksson Sparre. Sitt namn har det fått av att det sedermera byggdes ut för den nya ägaren Carl Gustaf Wrangels räkning. Detta var färdigt år 1670. Den äldsta delen är dock det södra tornet som byggdes år 1530 och ingick i den försvarsmur som byggdes av Gustaf Vasa. Efter att slottet Tre Kronor brunnit ned år 1697 blev palatset kungens och hovets hemvist ända till det nuvarande Kungliga Slottet invigdes år 1754. Under den perioden var det känt som Kungshuset. Efter att hovet flyttat till Slottet flyttade Svea Hovrätt in i Wrangelska palatset, och de har sin hemvist här än idag.

CC bilder

Riddarholmen har fått sitt namn av att Kronan efter den stora branden 1625 skapade en särskild gräddhylla för adeln på ön genom att sälja tomter till vissa extra framstående adelsmän. Adeln kallas också ridderskapet, därav namnet Riddarholmen. Innan dess hette ön Gråmunkeholmen eftersom Franciskanerna, också kallade Gråbröderna eller Gråmunkarna, hade sitt kloster på ön från 1200-talet och fram till reformationen. Riddarholmskyrkan byggdes som Franciskanernas klosterkyrka. Efter reformationen vräktes Franciskanerna från klostret, och nunnorna flyttades istället dit från Klara och fick finnas kvar i ytterligare ett antal decennier. Dessutom flyttades Helgeandshusets sjukvårdsverksamhet hit från Helgeandsholmen. 1557 flyttades dock all hospitalverksamhet bort från Gråmunkeholmen till Danviken. Innan ön hette Gråmunkeholmen hette den Kidaskär. Kid är ett gammalt ord för killing, alltså getens unge, och det kom av att det innan gråbrödernas tid var betesmark för stadsbornas husdjur.

Riddarholmens centrala plats är Birger Jarls Torg, som anlades på 1850-talet efter att den kyrkogård som ännu fanns kvar hade avlägsnats. Birger Jarl som torget uppkallades efter räknas som Stockholms grundare. Statyn över Birger Jarl är gjuten i brons, och sockeln var ursprungligen gjuten i italiensk marmor. Marmorn tålde dock inte det svenska klimatet, och marmorsockeln fick ersättas av en ny sockel i granit. Felstavningen som fanns på den ursprungliga italienska sockeln, Stockholms grundlaggare, finns dock kvar på den nya granitsockeln.

Gå tillbaka över bron från Riddarholmen, gå till den gula byggnaden snett åt höger på andra sidan bron.

CC bilder

Bergstrahlska huset är uppkallat efter Johan Bergstrahl som lär uppföra det, men dess historiska betydelse ligger snarare i att hovurmakare Johan Fredrik Fredman hade sin urmakeriverkstad här. Fredman var son till en urmakare, fick urmakarutbildning i London, och blev Urmakarskråets ålderman redan vid 29 års ålder. Vid 33 blev han dessutom hovurmakare, och han är hantverkaren bakom kyrkuren i Riddarholmskyrkan och Storkyrkan. Han gifte sig rikt men alkoholproblem satte av honom på en vådlig kurs. Han förskingrade sin hustrus pengar, men det var när hustrun dog det verkligen började gå snett för Fredman. Han misskötte alla sina åtaganden under oket av sina alkoholproblem. Han inte bara förlorade sina hedersuppdrag och sitt företag, han hamnade också på gatan till slut.

Den nionde maj 1767 avled han till slut 55 år gammal. Carl Mikael Bellman vad då 27 år, och ett par år senare skrev han visan Fredmans begravning om det kända gamla fyllot. Det blev början på ett långt fruktbart skapande av Bellman om karaktären Fredman, som halvt var fiktiv och halvt baserad på den gamle olycksalige hovurmakaren. Skrivandet om Fredman resulterade i Fredmans Epistlar, med 82 sånger, följt av Fredmans sånger med ytterligare 67.

Följ Lilla Nygatan till nästa två stoppen.

Under ett gammalt betonggolv här på Lilla Nygatan 5 upptäckte två byggnadsarbetare Sveriges största silverskatt när de renoverade en potatisbutik på 1930-talet. De nyaste silvermynten i skatten är från 1741, vilket alltså är det tidigaste året den kan vara begravd, och det är rimligt att tro att den är från något av åren närmast därefter. Fastigheten ägdes då av syskonen Adolf-Tobias och Johanna Lohe, och det är rimligt att tror att skatten var deras. De var arvingar till en Anna Lohe som köpte fastigheten 1731, och som var änka efter Johan Lohe, en invandrare från Tyskland som blivit stor affärsman och adlad i Sverige. Johan Lohe ägde förutom ett handelshus även flera bruksindustrier och en bank. Johan och Anna Lohe fick 18 barn, 13 av dem överlevde till vuxen ålder, och en anledning till att silverskatten grävdes ned kan vara att de två ogifta barn som bodde kvar i huset efter moderns bortgång ville undanhålla den från sina syskon i arvsdelningen.

Kungliga Posthuset blev Kongliga Post Contoirets hem 1720, och det var det enda postkontoret i Stockholm ända till 1869, och Kungliga Postverkets huvudkontor till 1875. Den nuvarande klassicistiska arkitekturen är av Fredrik Blom och ombyggnaden blev klar 1825. Huset ägs idag av PostNord och har varit hemvist för Postmuseet sen 1906. Här finns en omfattande frimärkssamling för den som intresserar sig för filateli, och en posthistorisk ut-ställning för den som intresserar sig för sånt.

Sväng vänster upp för Kåkbrinken och gå till Stora Nygatan, sväng vänster på Stora Nygatan och gå till Gåsgränd, där du svänger höger

Gåsgränd

Gåsgränd har varit känd under det namnet sen 1492 och är uppkallad efter den då ännu levande Ragnhild Grågås. Några år tidigare, 1477, hade Ragnhild anklagats för att ha legat med samma man som sin dotter, vilket betraktades som ett mycket allvarligt blodskamsbrott på den tiden. Rättssaken gick dock till Ragnhild Grågås och hennes dotters fördel, och det blev istället Sigrid Bok, kvinnan som anklagat dem, som dömdes till förvisning ur staden för förtal. Sigrid benådades dock på uppmaning av Ragnhild Grågås och hennes dotter.

.Följ Gåsgränd till Västerlånggatan, sväng höger och gå till nummer 31.

Olof Palmes Bostad / Fasad med fönster 1300 tal

Här på Västerlånggatan 31 flyttade Sveriges statsminister Olof Palme och hans hustru Lisbet in 1983, och de bodde där den 28:e februari 1986 då Olof Palme blev mördad på Sveavägen efter ett biobesök. Lisbet bodde kvar till 1996. Fastigheten hade skänkts till socialdemokratiska partiet av Gunnar och Alva Myrdal som partiledarbostad. Ingen socialdemokratisk partiledare har dock bott i lägenheten efter Olof Palme, och idag är fastigheten såld till en privat ägare.

Här alldeles bredvid, på Västerlånggatan 29 kan du förresten se, om du tittar upp på fasaden, en fönsterrad från 1300-talet.

Gå vidare till du kan svänga vänster upp för Kåkbrinken, stanna där den korsar Prästgatan.

Runstenen

Prästgatan har fått sitt namn av att kyrkornas präster en gång hade sina tjänstebostäder längs den. Till mitten av 1800-talet var den uppdelad i Svenska Prästgatan i norr, och Tyska Prästgatan i söder beroende på att Tyska kyrkans präster hade sina bostäder vid den södra delen, och Storkyrkans präster hade sina i norr.

En liten bit ner på Kåkbrinken, vid korsningen med Prästgatan, finns en gammal runsten inmurad i husväggen. Runstenen är från cirka år 1100 och inskriptionen förtäljer att Torsten och Frögunn lät resa stenen till minne av sin son. Sonens namn har tyvärr gått förlorat. Det är också okänt var runstenen stått från början, men den är förmodligen hämtad från landsbygden i Uppland för att användas som byggmaterial. Bredvid står ett gammalt kanonrör som stödjer och skyddar väggen.

Ta höger och följ Prästgatan en liten bit till nummer 46

På Prästgatan 46-50 på vänster sida finns tre lite lägre hus, uppförda under lite olika tidsepoker. Nummer 48 är byggt på ett medeltida källarvalv och är uppfört i medeltida stortegel. Nummer 46 uppfördes på 1600-talet och nummer 50 på 1700-talet. De här tre husen har sina hissbommar kvar, som användes för att hissa upp livsmedel till förrådsutrymmen på vinden. Även om husen är byggda under 1600-och 1700-talen, ger de oss en aning om hur det såg ut i Stockholm under medeltiden

Titta ovanför porten på nr 46 där sitter ett brandskyddsmärke. Märket visade att huset var brandförsäkrat. Det var viktigt att försäkra husen, då det bara var de försäkrade husen som räddades vid bränder, de andra fick brinna. Stockholm har råkat ut för många stadsbränder genom årens lopp,några
värre än andra. En som kan nämnas var Stora branden 1625, som rasade på västra sidan av Stadsholmen, i princip brann allt ner. Det förde med sig att de första breda raka gatorna kom till vid återuppbyggnaden, exempelvis Stora och Lilla Nygatan. De efter branden planerade gatorna på västra Stadsholmen skiljer sig tydligt från resten av holmens naturligt framvuxna gator och gränder.

Gå tillbaka till Kåkbrinken, ta höger och gå vidare till Stortorget Där du hittar nästa fyra stopp.

CC bilder

Kåkbrinken är en av de gränder som går nedåt från Stortorget och västerut. Under medeltiden gick den till en port i stadsmuren, precis som Köpman-gatan som gick österut till Köpmanporten. Tidigare hette Kåkbrinken Vattubrinken eftersom den ledde ner till Vattuporten. Namnet Kåkbrinken är belagt från 1477 och kommer av att den så kallade Kåken fanns i Stortorgets sydvästra hörn där Kåkbrinken börjar. Kåken var en anordning i vilken dömda brottslingar spändes fast för att få offentliga spöstraff verkställda. Kåken på Stortorget i Stockholm hade från 1640-talet en bronsstaty på toppen, bronsstatyn höll ett spöknippe i handen och kallades Kopparmatte.

Spöstraffen utdelades av Bödeln, som var en person som själv dömts till döden men benådats för att leva resten av sitt liv som bödel, hans öron höggs av för att en bödel skulle vara lätt igenkännlig. För verkställande av spöstraff vid Kåken fick bödeln 16 öre i arvode. Det blev han ju inte fet av, men med lite tur kom grövre brottslingar att möta rättvisan, och en hängning gav en daler, en halshuggning gav en daler och 16 öre. Bäst betalt var att stycka brottslingens kropp och spika upp delarna på ett hjul, så kallad stegling, det gav hela tre daler.

Bödeln kunde dessutom dryga ut sina inkomster genom att utfärda böter för nedskräpning på gatorna, han fick behålla böterna själv för staden ville ju att han skulle kunna hålla sig vid liv, och att han skulle vara motiverad att sköta sin renhållningsuppgift. Bödeln hade också en medhjälpare, den så kallade rackaren, som bland annat hade i uppgift att ta hand om döda djur. Rackaren stod mycket lågt på samhällsstegen.

Fortsätt Kåkbrinken upp till Stortorget

Bland det mest uppmärksammade på Stortorget är kanonkulan i väggen i hörnet vid Skomakargatan. Enligt myten satte sig kulan där efter att ha skjutits in i staden av Gustav Vasas trupper ute på Brunkebergsåsen. Sanningen är dock att huset byggdes först 1795, och att kanonkulan murades in i väggen då i åminnelse av belägringen.

En annan betydelsefull sak på Stortorget är brunnen. Den har funnits här redan från medeltiden, men det nuvarande brunnshuset byggdes år 1778 i samband med att Börshuset byggdes. Länge var Stortorgsbrunnen den punkt som alla landavstånd till Stockholm mättes till, den så kallade nollpunkten.

CC bilder

Stockholms Blodbad Stortorget som har anor ändå från Stockholms allra tidigaste tid, och det var länge Stockholms absoluta centrum. Torgets huvud-funktion har varit handel av varor för konsumenterna i Stockholm under större delen av Stockholms historia, men med tiden flyttades torghandeln till Järntorget. Dock minner Stortorgets Julmarknad fortfarande varje år om torgets historiska huvudfunktion.

En betydligt dystrare händelse som för evigt kommer att förknippas med torget är Stockholms blodbad. Efter att unionskungen Kristian II hade krönts till kung av Sverige i Storkyrkan och haft sina tidigare politiska motståndare som gäster på kröningsfesten bestämde han sig för att de alla skulle avrättas. Enligt en samtida källa var det 82 personer som avrättades de ödesdigra dagarna den åttonde och nionde november 1520.

Uppemot trettio av dem avrättades utan att finnas med i dödsdomen. Bland de avrättade som egentligen inte fanns med i dödsdomen fanns de två första att halshuggas, nämligen biskoparna av Strängnäs och Skara. 15 adelsmän avrättades med svärd, och därefter hängdes Stockholms borg-mästare och rådmän, samt ett stort antal borgare i Stockholm samt tjänstefolk till de avrättade adelsmännen. Kristina Gyllenstierna som lett Stockholms försvar när Kristian II belägrade staden innan han intog den och kröntes till kung klarade sig, eventuellt för att hon svimmade sär Kristian frågade om hon ville brännas på bål eller begravas levande. Den tionde november brändes alla kropparna på bål på Södermalm, även Kristina Gyllenstiernas man Sten Sture den yngre grävdes upp ur sin grav för att kunna göra sina vänner sällskap på bålet. Året efter blodbadet var det svenska upproret mot kung Kristian i full gång, och Gustav Vasa belägrade Stockholm.

Börshuset / Nobelmuseet

Börshuset invigdes år 1776 och är idag hem för Svenska Akademien och Nobelmuseet. Innan dess låg här vid stadens stora torg Rådstugan, som alltså var stadens rådhus och hemvist för stadens styrande. Rådet med sina rådmän och borgmästare hade den dubbla funktionen att styra över de kommunala angelägenheterna och att fungera som stadens domstol. För detta senare syfte hade Rådstugan också stadens häkte.

I källaren fanns den kommunala restaurangen Rådhuskällaren, som under stora delar av medeltiden var Stockholms enda restaurang. På 1400-talet kunde man få vin från Frankrike, Tyskland eller Spanien, allt efter tycke och smak, samt Rådhuskällarens eget öl eller importerad öl från ett flertal tyska städer

Värt att notera är att Stockholm aldrig hade ett monumentalt rådhus som många andra städer hade, utan Rådstugan var en mängd små byggnader mellan Storkyrkan och Stortorget som staden köpt upp efter hand som stadens styre behövde mer plats. Men 1768 revs alltså alla dessa små hus och på 1770-talet byggdes Börshuset som står på platsen än idag. Börshusets huvudsyfte var som namnet antyder att vara hemvist för börshandeln, men staden fortsatte att ha administration här, så det fortsatte i viss mån vara rådhus ända till Stadshuset invigdes på Kungsholmen på 1920-talet. Det fick dock samsas med Bondeska Palatset om att fungera som Stockholms Rådhus under den perioden. Redan från början blev Börshuset möteslokal för Svenska Akademien, som bildades av Gustaf III 1786, alltså tio år efter Börshusets invigning. Svenska Akademien finns alltså kvar i huset än idag, men börshandeln flyttade till Frihamnen 1998.

Ta Svartmangatan, ligger bakom brunnen till Tyska Kyrkan.

Tyska Kyrkan är församlingskyrka i Svenska Kyrkans tyskspråkiga församling, en församling inom Svenska Kyrkan som har de flesta av sina guds-tjänster på tyska. Byggnaden var ursprungligen gilleshus åt de tyska köpmännens gille i Stockholm, kallat Sankt Gertruds gille. Under reformationen konfiskerades byggnaden av staten, och 1570 byggdes den om till kyrka.

Ta vänster in på Kindstugatan.

CC bild

Namnet kindstu kommer från ett gammalt ord för örfil, och antyder att det varit en plats där man lätt kunde hamna i slagsmål. Redan 1449 hette den Kindhästagatan, den första belagda av en lång rad former för namnet.

Här på Kindstugatan fanns också på 1600-talet Tjocka Saras bordell, plats för en stor skandal då många prominenta hovmän och höga officerare var kunder där. Kundvärvare var Stockholms bödel, Mäster Håkan. Skandalen slutade med att Tjocka Sara, egentligen Sara Simonsdotter, piskades
vid skampålen och förvisades till sitt ursprungs Finland. Två av de prostituerade Salbergs-Malin och Olof Hanssons Karin dömdes till döden för horeri och avrättades den 7 juni 1619 , en dom som verkställdes av Mäster Håkan.

Fimmelstången

Här på Kindstugatan 14 låg Källaren Fimmelstången, en beryktad krog mest känd som platsen där den kände skalden Lasse Lucidor mötte sin död den 12:e augusti.1674. Lucidor hette egentligen Lars Johansson och var en bildad man med universitetsutbildning från både Tyskland och Frankrike, han hade också haft en tjänst som språklärare i Uppsala. Han hade dock en mycket bohemisk läggning och försörjde sig sina sista år i Stockholm på att skriva dikter på bröllop och begravningar. Den ödesdigra augustikvällen på Fimmelstången anländer den då 36-årige Lasse Lucidor till källaren Fimmelstången med vännerna kapten Bengt Bohm, löjtnant Arvid Storm och häradshövdingen Samuel Furubom vid sjutiden på kvällen. Framåt gryningen efter en förmodad blöt natt börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla, Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp. Löjtnant Storm häktades för dråp men lyckades rymma ur fängelset och tog sig till Norge och blev där till sist generalmajor.

Gå tillbaka till Svartmangatan, sväng vänster och fortsätt följa Svartmangatan.

CC bilder

Svartmangatan är uppkallad efter att dominikanernas, även kallade Svartbröderna eller Svartmunkarna, kloster låg där Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger idag. På 1400-talet kallades gatan mer korrekt för Svartmunkegatan och Svartbrödragatan. Namnet Svartmangatan dök upp på 1600-talet långt efter reformationen då referensen till Dominikanerna förlorat sin betydelse, och har möjligen med närheten till Köpmangatan att göra. Under Estniska skolans källarvalv från 1700-talet ligger Storkyrkobadet, byggt 1932 som badhus år Storkyrkoskolan, och öppet för allmänheten sen 1945.

Fortsätt fram till Svartmangatan svänger, gå sen vidare till vänster in på Baggensgatan.

Baggensgatan gick innanför stadsmuren och kan alltså ses som Prästgatans motsvarighet här på den östra sidan. Namnet har den fått från amiral Jacob Bagge som fick fastigheten Baggensgatan 30 av Gustav Vasa år 1536.

Här på Baggensgatan 23 låg från 1700-talet och långt in på 1800-talet en av Stockholms kändaste bordeller. Den kallades ursprungligen Ahlströms Jungfrubur efter ägaren Magnus Ahlström. Ahlström hade dock köpt fastigheten för att kunna gräva efter en silverskatt som han trodde att nunnorna som tidigare haft ett kloster här grävt ned på platsen. Bellman har skaldat om Ahlströms Jungfrubur ” Fräls mig från allan fara I Ahlströms jungfrubur Och från de skönas skara med tofflor och med ur” heter det i Fredmans testamente nummer 48.

CC bild

På Baggensgatan 9 bjöd Stockholmspolisen år 1819 på detektivarbete i ren Agatha Christie-stil. Den 70-årige skräddargesällen Peter Askborn hittades död, och mordutredaren Axel Vesterlund tillkallade expertis i form av en ung badarlärling, som kunde konstatera att offret varit avliden i ungefär en timme. Askborns dörr hade varit låst, men fönstren hade varit öppna, och vittnen hade sett Askborns inneboende, skomakarlärlingen Carl Eric Vesterlund gå upp till Askborns rum.

Snart hittades den misstänkte med blodiga kläder på ett tak i närheten, och eftersom han var 16 år fyllda dömdes han till döden och avrättades året efter på Hammarbyhöjden.

Fortsätt ut på Köpmanstorget, sväng till vänster och gå en liten bit på Köpmangatan.

Rosenporten / Karin Månsdotter

Staffan Sasses gränd gränd är uppkallad efter Gustav Vasas amiral, tillika befälhavaren på Lybska Svan, Svenska Flottans första flaggskepp. Staffan Sasse kom från Lübeck, precis som Lybska Svan som var det största av ett antal fartyg Gustav Vasa köpt därifrån. Dessa fartygs anländande till Sverige den sjunde juni 1522 räknas som Svenska Flottans födelsedag. Det var på Lybska Svan Gustav Vasa och befälhavaren Staffan Sasse belägrade Stockholm sommaren 1523, vilket ledde till danskarnas kapitulation och slutet på det svenska frihetskriget.

Gå in i gränden till nr 8

CC bild

Staffan Sasses Gränd 8 finns en bevarad gammal port som kallas Rosenporten, och den är byggd år 1580. Här ska Kung Erik XIV:s gemål Karin Månsdotter ha bott. Karin Månsdotter var en enkel bonddotter från Uppland som blev den första av hittills bara tre drottningar av Sverige som varit ofrälse. Drottning Silvia är den senaste i raden. 1565 kom Karin blott 15 år gammal till Slottet för att bli kammarjungfru år Kung Erik XIV:s yngre syster Elisabet, hon blev snabbt också en av kungens älskarinnor. Det är knappast någon tvekan om att kungen föll för den unga, vackra, och uppenbarligen begåvade flickan, hon blev favorit bland älskarinnorna, fick egna rum på slottet, tjänare, och lektioner i hovetikett. Redan efter två år, 1567, gifte hon sig med Kung Erik och blev trots adelns ogillande drottning av Sverige 17 år gammal.

Karins tid som Sveriges drottning blev dock kort. Kung Erik var paranoid och förmodligen galen, och även om det rapporterades att Karin, eller Drottning Katarina som hon kallade sig, hade en lugnande effekt på honom, avsattes han den 29e september 1568, ett år efter giftermålet, av sin bror Johan. Erik fängslades av sin bror, och nio år senare giftmördades han förmodligen på sin lika paranoida brors order. Karin fick ett gods i Finland dit hon flyttade med sin dotter och levde ett ganska välbärgat liv till sin död 1605. Karins son, Gustav Vasa den yngre, Sveriges legitime kung, skickades dock i exil av sin farbror Johan III. Han levde i exil till sin död 1607, periodvis i fattigdom.

Vänd tillbaka och ta sen til vänster och gå fram till Sankt Göran och Draken.

S:t Göran & Draken

Köpmantorget är anlagt på platsen för den gamla Köpmanporten i den äldre ringmuren som revs år 1687. Köpmanporten hade ett valv som förband kvarteren Perseus och Pegasus, och utgjorde slutet på Köpmangatan, som börjar vid Stortorget.

Fram till 1525 fanns Fiskartorget nedanför Köpmanporten mellan gränderna Brunnsgränd och Nygränd. Fiskartorget var Stockholms största torg på sin tid, och handelsplats för just fisk. Det betydligt mindre Köpmantorget har namnet till trots aldrig haft någon funktion som handelsplats, utan får sitt namn från Köpmangatan, Köpmanporten, och Norra och södra Köpmanbrinken som en gång var vägen ner till Fiskartorget. Fram till 1820-talet var Köpmantorget ännu mindre eftersom Kvarteret Aceton låg mellan Köpmantorget och Österlånggatan. I kvarteret Aceton trängdes två fastigheter, och det är av viss historisk betydelse eftersom Stockholms första synagoga invigdes i den ena av fastigheterna år 1787. På platsen för gamla kvarteret Aceton invigdes år 1912 en större kopia i brons av statyn Sankt Göran och Draken, vars original i trä står i Storkyrkan.

Sväng höger och gå ner för Brinken till Österlånggatan, Nästa stopp är direkt nedanför.

Källaren Stralsund

Här på Skottgränd ligger krogen Källaren Stralsund som har anor från 1500-talet, och källarvalv från 1300-talet. Genom åren har Källaren Stralsund besökts av skalder som Lasse Lucidor, Carl Mikael Bellman och Rolling Stones.

Fortsätt följa Österlånggatan.

CC bild

Här på Stora Hoparegränd ligger Vindragarlagets hus. Det byggdes mot slutet av 1500-talet och var som namnet antyder hemvist för Vindragarlaget, som var Sveriges längst överlevande skrå som behöll sina skråprivilegier ända till 1930.

Vindragarlagets skråprivilegier bestod i ensamrätt på transport och tappning av vin, men också av sprit. 1818 till 1930 hade Vindragarlagets hus ett härbärge för medlemmarna där mat serverades dagligen, och där de alltid kunde få öl och brännvin.

Fortsätt följa Österlånggatan.

Drakens gränd har fått sitt namn från Källaren Draken, en krog som fanns på Österlånggatan 27 på 1600- och 1700-talen. I populärkulturen är Drakens gränd dock mest känd för att Jan Guillous romanfigur Carl Hamilton bor där.

På samma sätt har Pelikangränd fått sitt namn från Källaren Pelikan som låg på Österlånggatan 39 vid samma tid som Källaren Draken fanns ett par kvarter norrut.

Österlånggatan 51

Mest känd av Österlånggatans krogar är dock Den Gyldene Freden, som legat på samma plats sen 1721. Fram till dess låg det en krog med samma namn på Stora Nygatan grundad redan 1572, vilket antyder att namnet syftar på freden i Stettin 1570. En mindre trolig teori är att namnet syftar på Freden i Nystad 1721, alltså samma år som restaurangen öppnade i de nuvarande lokalerna. Den Gyldene Freden har varit en favoritrestaurang för kulturpersonligheter i alla tider. På 1700-talet var det stamhak för Carl Mikael Bellman, och på 1900-talet drog den namn som Jussi Björling, Evert Taube, Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Ivar-Lo Johansson, samt ett stort antal konstnärer. Den kände konstnären Anders Zorn köpte till och med restaurangen för att rädda den undan konkurs när den hade ekonomiska problem. Så småningom donerade han restaurangen till Svenska Akademien som äger den än idag och samlas till lunch här varje torsdag.

Gå upp för brinken, följ sen Prästgatan till den öppna platsen, nästa stopp är byggnaden nr 78 direkt till vänster vid den öppna platsen.

CC bild

Här på Prästgatan 78 föddes den berömde målaren Carl Larsson 1853. Huset han föddes i var familjens värdshus, som dock hade egenheten att vara nykteristiskt, vilket ledde till att verksamheten gick i konkurs. Lille Carl och hans mamma hamnade på gatan efter att det också blivit skilsmässa mellan föräldrarna.

Redan vid 13 års ålder kom han dock in på Konstakademin, och pengar så han klarade sig under utbildningen fick han genom att extraknäcka hos en fotograf. 1877 då Larsson var 24 år gammal prövade han konstnärslyckan i Paris, han hade inte några större framgångar där, men efter återkomsten lossnade det och Carl Larsson blev en av landets allra kändaste konstnärer under 1880-talet.

Från Prästgatan kan man ta sig ner till Västerlånggatan via Mårten Trotzigs gränd. Gränden har 36 trappsteg och är med sina 90 centimeter Stockholms smalaste gata. Det äldsta kända namnet från medeltiden är Trångsund, och därefter har den varit känd under namn som Trappegrenden, och Trånga Trappgränden. Mårten Trotzig immigrerade till Sverige från Tyskland vid slutet av 1500-talet, och han köpte fastigheter vid gränden kring år 1600, men det är först från 1733 som det är belagt att gränden burit hans namn. Vid mitten av 1800-talet stängdes gränden med plank och existerade inte längre i det officiella gatunätet, men sedan 1945 är den öppen igen.

Ta trapporna ner genom gränden, och sväng sen vänster ut på Järntorget. Om du inte kan eller vill ta trapporna, gå tillbaka samma väg som du kom och gå ner för brinken till Gyllene Freden igen, sväng höger och gå ut på Järntorget.

Järntorget ligger söder om den gamla stadsmuren, och mellan Stockholms två medeltida hamnar, Kornhamnen och Koggbron. Ursprungligen hette torget Korntorget eftersom spannmål som skeppades in från landsbygden kring Mälaren via Kornhamn var den huvudsakliga handelsvaran.

Från 1489 är dock namnet Järntorget belagt, och har att göra med att järn från bergslagen blev allt viktigare bland de varor som kom in via Kornhamn och lades upp på torget. Järnet blev också en allt viktigare exportvara som skeppades ut via Koggbron. På Järntorget stod den officiella järnvågen som användes i handeln ända till 1662, då Järnhandeln flyttade vidare till Södermalm.

Efter att den tunga handeln lämnade Järntorget flyttade torghandeln med dagligvaror hit från Stortorget. Här står också Järntorgspumpen, som är en av de offentliga pumpar som förr försåg Stockholms befolkning med vatten, den är dock inte längre i funktion.

Järntorget 83

Här finns Sundbergs konditori som grundades redan 1785 och flyttade till sin nuvarande adress på Järntorget 1793. Konditoriet var ett favorittillhåll för Gustaf III, och Sundbergs anlitades som leverantör till diverse kungliga tillställningar. De levererade även sötsaker till den maskeradbal på Operan där Gustaf III mördades. När Sundbergs tjänstepojke Peter Bark skickades till Operan med påfyllning blev han hejdad av en främling som bad honom ta med ett brev till kungen. Brevet var en varning från en av konspiratörerna som ångrat sig. Kungen ignorerade varningen som Bark hade kommit med, men konspirationen kunde nystas upp efter att Bark kunnat identifiera främlingen han mött, och efter att främlingen plockats in avslöjade han hela konspirationen. Konditoriet förblev i familjen Sundbergs ägo ända till 1944.

Gå rakt över torget till där Östergatan kommer ut, gå därefter in i Norra Bankogränd

Södra Bankohuset / Norra Bancogränd

Södra Bancohuset stod färdigt 1685 och var Riksbankens säte ända till 1906. Sveriges Riksbank. Ursprungligen kallad Riksens Ständers Bank, är världens äldsta Centralbank, och unik eftersom den underställdes Riksdagen istället för Kungen. Carl-Mikael Bellman arbetade på Riksbanken i Södra Bancohuset under en period innan genombrottet som skald. Norra Bancohuset tillkom är 1772 och förbinds med det äldre södra huset med en gångbro över Norra Bancogränd kallad ”Suckarnas Bro” efter förlagan i Venedig.

Om man står på Norra Bancogränd mellan de två Bancohusen kan man i Norra Bancohuset alldeles vid Suckarnas bro se en intressant sättningsskada som går längs en rad med fönster. Denna punkt är platsen för den gamla strandlinjen, och marken innanför är fast berg, all mark nedåt skeppsbron från sättningen i Norra Bancohuset är utfylld med sopor längs århundradenas gång. Sättningen i huset orsakades av att landhöjningen fick pålningen genom soplagren att ruttna när de översta delarna av träpålarna kom över grundvattenlinjen.

Fortsätt ut till Skeppsbron, sväng höger och gå sen förbi Södra Bancohuset till Zum Franziscaner.

CC bilder

Skeppsbron anlades under första halvan av 1600-talet och var länge Stockholms hamn för trafiken till havs, inklusive den viktiga utrikeshandeln. Den yngre stadsmuren som gick längs de kvarter som nu ligger längs Skeppsbron kunde rivas sen Mälardalens försvarslinje mot Östersjön flyttats ut till Vaxholm. Dessutom fanns det pengar i statskassan och Gustaf II Adolf hade ambitioner att förvandla Stockholm till en värdig huvudstad.

Innan Skeppsbron anlades fanns en mindre anläggning som hette Koggbron. Förutom en fiskebrygga som låg längre norrut vid Fiskartorget låg Stockholms hamnar på medeltiden i södra ändan av stan. Kornhamn i Mälaren, och Koggbron i saltsjön, och mellan dem låg Järntorget där transitohandel med varor från båda hamnarna bedrevs. Koggbron låg närmare bestämt mellan Packhusgränd och Tullgränd i kvarteret Argus där Den Gyldene Freden ligger idag, med kajkanten cirka 120 meter ovanför Skeppsbrons nuvarande kaj.

Koppar och Järn var de viktigaste exportvarorna från Koggbron, och de kom in från Bergslagen via Kornhamn och Järntorget. Importen via Koggbron var bland annat textilier, öl, vin, kryddor och salt. När den betydligt större och bättre Skeppsbron sedan anlades på 1600-talet sen stadsmuren rivits var den inte bara en lång fin kaj för handel och sjöfart, den blev också hem för stadens rika köpmän, de så kallade Skeppsbroadeln, som alla köpte de tomter som staden började sälja längs Skeppsbron.

Stockholms nya utseende för besökare som kom inseglande från Östersjön blev i stort sett raden av höga smala hus för rika köpmän som det ser ut än idag, den så kallade Skeppsbroraden. Skeppsbron behöll sin centrala roll i utrikeshandeln ända till 1890-talet då järnvägen drogs till stadsgårds-hamnen på Södermalm. Silja Line hade kvar sin passagerartrafik vid Skeppsbron ända till 1976

Här på På Skeppsbron 44 ligger krogen Zum Franziskaner, och den har legat på samma adress ända sedan Skeppsbron anlades. Krogen fanns dock på annan adress innan den flyttade till Skeppsbron, och den räknar själv sina anor till år 1421 då Erik av Pommern gav Franciskanermunkarna rätt att bedriva krogverksamhet. Det nuvarande huset på Skeppsbron 44 är dock byggt år 1910, och har en intressant fasaddetalj i den så kallade hanrejen. Ett förtvivlat mansansikte i sten över porten, och under det ett kvinnoskörte. När det regnar ser det dessutom ut att rinna tårar ur mannens ögon. Enligt myten är dekorationen ett resultat av att byggnadens beställare kände förtvivlan över sin frus otrohet.

Följ Södra Bancogränd tillbaka till Järntorget, stanna vid Evert Taubes staty direkt runt hörnet framför Södra Bancohuset.

Framför Södra Bancohuset står Evert Taube staty sen 1985. Evert Taube var son till fyrmästaren på Vinga fyr i Göteborgs skärgård. Han gick tidigt till sjöss och blev mycket berest redan i unga år. Hans stora visskatt har ofta sjömanstema, eller tema från Latinamerika och liknande platser från Taubes resor. Visor om livet i skärgården är också vanligt. Gamla Stan är dock inte bortglömd i Taubes skaldande då Vera i Vintappargränd handlar om Gamla Stan-profilen Vera Siöcrona som bodde på Sven Vintappares Gränd.

Fortsätt tvärs över Järntorget och följ sen Västerlånggatan till nr 68.

Här ligger von der Lindeska palatset med sin fantastiska port. Huset byggdes redan 1633 av Gustav II Adolfs riksskattmästare Erik Larsson som 1631 adlats von der Linde, huset ägdes en tid av drottning Kristina. Den kände franske filosofen Renée Descartes, en av de internationellt kändaste personer som avlidit i Stockholm, och mest känd för insikten att man måste existera ifall man tänker, anses ha behandlats i byggnaden för den lunginflammation som sedermera gjorde slut på hans existens och hans tankeverksamhet.

Fortsätt en liten bit till på Västerlånggatan, på vänster sida finns passagen, gå in genom passagen och följ den ner till Kornhamnstorg.

Bågspännaren / Burspråket

Kornhamnstorg är uppkallat efter Stockholms medeltida hamn mot Mälaren, Kornhamnen, i sin tur kallad så för att införseln av spannmål till staden kom den vägen. Järntorget kallades Korntorget på medeltiden eftersom spannmålet distribuerades därifrån till stadsborna, men namnet Järntorget tog över eftersom järnexporten, som också tog vägen över Kornhamn, kom att dominera Järntorget. Kornhamnstorg anlades först efter den stora branden 1625, och kallades ursprungligen Åkaretorget. På adressen Kornhamnstorg 4 startade handelsbanken 1871.

Kornhamnstorgs centrala konstnärliga utsmyckning är Bågspännaren från 1916 av skulptören Christian Eriksson. Den är ett monument över Engelbrekts kamp mot unionskungen Erik av Pommern i början av 1400-talet. Ursprungligen skapades den för Falun, men den refuserades av dalmasarna som ville ha något mera traditionellt.

Bakom bågspännaren ser du ett praktfullt burspråk på fasaden till Von der Lindeska Palatset, från 1600-talet och har figurer snidade i ekträ som påminner om Regalskeppet Vasas dekorationer från ungefär samma tid. Ursprungligen var de målade i olika färger, precis som Vasas träfigurer.

Tack för att du använder GuideU för din guidning i Gamla Stan, det är vår förhoppning att du är nöjd och uppskattat guidningen. Betygsätt den gärna på sociala medier.

Det är viktigt för oss att veta vad du tycker om guidningen, du kan lämna meddelande till oss på: info@guideu.nu eller använd

Delaknappen upp till höger.

Vi på GuideU önskar dig en fortsatt bra dag.